Ljusets läkande kraft – hur ljusets färger, dess frekvenser och infraröda lampor påverkar din kropp

Vi tänker ofta på hälsa i form av mat, motion och sömn – men sällan i termer av vad vi ser. Ändå är ljus en av våra viktigaste livskällor, och påverkar oss på sätt vi knappt reflekterar över. Ljus är inte bara något vi ser, det är energi, det är frekvenser – och det påverkar oss på djupet. Det här är ingen mystik, det är biologi.

Tänk på solen. Den gör oss piggare, gladare och aktiverar D-vitaminproduktionen när vi är ute i dagsljus. Våra kroppar är biologiskt programmerade att reagera på ljus på samma sätt som vi reagerar på mat, rörelse och beröring. När solen går upp, vaknar vi till liv – när den går ner, börjar vi bli trötta.

Det är precis därför jag har börjat utforska ljusterapi med en infraröd lampa. Och det handlar inte bara om nyfikenhet, utan om att ljus faktiskt har dokumenterade effekter på hälsan.

Innehåll

Snabbfakta

Ljus är frekvenser
Ljus kan påverka allt från hud till humör
Ljus påverkar metabolismen och immunförsvaret
Olika färger på ljus påverkar olika saker
Mycket ljus är osynligt för våra ögon

Ljus är frekvenser och styr vår biologiska klocka

Det är lätt att avfärda ljusets påverkan som något ”spirituellt” eller alternativt – men det är faktiskt vetenskap. Ljus fungerar som en biologisk väckarklocka, där olika färger påverkar oss på olika sätt. Precis som ljud är frekvenser, så är ljus också det – det handlar bara om att vi inte ser hela spektrumet med blotta ögat.

Ljus påverkar till exempel kroppens inre klocka, även kallad dygnsrytmen. Under dagen är vi biologiskt inställda på att vara vakna, pigga och alerta – mycket tack vare blått ljus i solens morgonljus, som dämpar melatonin och stimulerar hjärnan.

När solen börjar gå ner ändras ljusets färg. Det blir rödare, varmare, mjukare – och det signalerar till kroppen att det är dags att slappna av, producera melatonin och förbereda sig för sömn.

Men allt ljus påverkar oss – även det vi inte ser. Det handlar om att förstå att våra kroppar reagerar på alla dessa osynliga våglängder, ofta utan att vi är medvetna om det.

Olika färger – olika våglängder, olika effekter

Olika färger på ljus har olika våglängder – och därmed olika egenskaper. En viktig faktor är hur långt in i huden ljuset faktiskt når. Kortare våglängder, som blått ljus, påverkar mest de yttre hudlagren, medan längre våglängder som rött och särskilt infrarött ljus tränger djupare – hela vägen ner till vävnader, leder och ibland till och med inre organ. Grönt ljus kan vara effektivt vid hudproblem som rosacea och eksem, då det hjälper till att minska rodnad och irritation i de ytliga hudlagren. Däremot, eftersom rosacea och eksem kan påverka djupare hudlager och underliggande vävnader, kan det vara bra att även använda rött ljus, som tränger längre ner och kan hjälpa till att lindra inflammation och stödja läkning på djupare nivå.

Här är några exempel på ljusfrekvenser:

Blått ljus

Blått ljus finns naturligt i morgonljuset från solen – det klara, krispiga ljus som möter oss i gryningen. Det fungerar som en biologisk väckarklocka och hjälper kroppen att ställa in sin dygnsrytm. Blått ljus dämpar melatoninproduktionen, vilket gör oss piggare och mer alerta, och det signalerar till kroppen att det är dags att vakna och vara aktiv. Blått ljus påverkar inte bara vakenheten – det har också dokumenterade effekter på huden.

Dödar bakterier vid akne

Reglerar talgproduktion

Minskar inflammation ytligt

Kan orsaka skador på hudceller vid för mycket exponering

Grönt ljus

Grönt ljus finns naturligt mitt på dagen, när solen står som högst och ljuset är som mest balanserat. Det är ett mjukt och harmoniskt ljus som ligger mellan det uppiggande blå och det avslappnande röda. Grönt ljus upplevs ofta som lugnande för både ögon och nervsystem – och det är inte bara en känsla, utan något som även påverkar huden och kroppen biologiskt.

Minskar rodnad och irritation (bra vid rosacea)

Kan stimulera kollagen vid långvarig användning (minskar tex rynkor, men rött ljus är mer effektiv)

Dämpar pigmentfläckar och ärr

Antioxidativ effekt som förhindra tecken på för tidigt åldrande

Stressreducerande för både hud och nervsystem

Lila/violett ljus

Violett ljus är en blandning av blått och rött ljus – och kombinerar egenskaper från båda dessa spektrum. Det är ett högfrekvent ljus som ofta används i hudvård för att balansera och förnya huden. Violett ljus anses ha en lugnande men också renande effekt, vilket gör det särskilt användbart vid känslig eller stressad hud.

Antibakteriell (blått) + cellreparerande (rött)

Används ibland vid akne och ärr

Kan ge balanserad effekt på både yttre och inre hudlager

Rött ljus

Rött ljus finns naturligt i solens kvällsljus – det varma, mjuka sken som färgar himlen vid solnedgång. Det är inte bara vackert att titta på, det har också en lugnande effekt på kroppen. Rött ljus påverkar vår dygnsrytm genom att signalera att det är dags att slappna av, och det stör inte melatoninproduktionen som blått ljus gör.

Stimulerar kollagenproduktion (tex minskar rynkor och hjälper mot ledproblem)

Förbättrar blodcirkulation

Främjar cellreparation

Minskar inflammation

Lindrar smärta

Påverkan på djupare organ

Stödjer immunförsvaret och metabolism

Solen innehåller hela spektrumet av ljusvågor

Solen är vår ursprungliga ljuskälla – och den sänder ut hela spektrumet av ljusvågor, från ultraviolett (UV) till infrarött. Varje våglängd påverkar kroppen på olika sätt, och tillsammans skapar de en komplett biologisk signal som våra kroppar är evolutionärt programmerade att reagera på.

När vi vistas i naturligt dagsljus händer det något i kroppen: vi vaknar till liv, känner oss mer fokuserade, gladare och mer balanserade. Det är inte bara för att det är ”fint väder” – det är biologi. Ljuset reglerar vår dygnsrytm, påverkar hormonbalansen, stimulerar D-vitaminproduktion, styr metabolismen där man kan äta i takt med solen för att må som bäst och sätter igång kroppens egna återhämtningsprocesser.

Det är därför många känner sig tröttare under vinterhalvåret – när solljuset är svagare och dagarna kortare. Vi får inte tillräckligt med dessa livsviktiga signaler från ljuset. Att vi mår bättre när solen skiner är alltså inte en slump, utan en djupt inrotad, naturlig respons på ett fullt spektrum av ljusfrekvenser som samarbetar med kroppens alla system.

Genom att förstå detta kan vi också börja återskapa delar av solens läkande spektrum i form av riktade ljusbehandlingar.

Skyddar vi oss från solen med solkrämer – eller från dess läkande ljus?

Samtidigt som solen ger oss livsviktigt ljus, har vi också blivit lärda att skydda oss mot den – ofta med solkrämer som blockerar vissa våglängder. Det är framför allt UVB-strålningen som pekas ut som den främsta orsaken till hudcancer, och därför innehåller de flesta solskyddsmedel filter som blockerar just detta ljus. Problemet är att UVB också är det ljus som triggar D-vitaminproduktionen i huden – en hormonliknande substans som är avgörande för immunförsvaret, benhälsa och vårt allmänna välmående.

När vi använder solskydd dagligen och i stora mängder, riskerar vi alltså att stänga ute inte bara de ”farliga” strålarna, utan även de som är nödvändiga för vår biologiska balans. Vissa har även börjat granska vissa kemiska solkrämer för deras hormonstörande effekter, vilket gör frågan än mer komplex.

Det handlar inte om att välja mellan solskydd eller risk – utan om balans. Att gradvis vänja huden vid solen för att inte riskera bränna sig, vistas ute på morgonen eller kvällen när UV-nivåerna är lägre, och vara medveten om vilka typer av solskydd vi använder – det är en mer nyanserad väg framåt. Ljuset i sig är inte fienden – det är hur vi interagerar med det som spelar roll.

Så att välja en ekologisk solskydd med zinkoxid, vistas i solen utan att bränna sig och följa dygnets naturliga rytm kan vara ett mer balanserat sätt att få det bästa av båda världar.

Ljus och mental hälsa – serotonin, depression och vikten av dagsljus genom ögonen

Ljus påverkar inte bara vår hud och våra celler . Ljus som når ögats näthinna kan stimulera hjärnan att producera viktiga signalsubstanser som serotonin, vilket har en direkt inverkan på vårt humör, energi och mentala välbefinnande.

Särskilt under morgonen (blått ljus ) spelar ljuset en viktig roll för att ställa om vår inre klocka och dämpa melatonin – samtidigt som serotoninproduktionen ökar.

Detta innebär att ögonen måste få exponering för ljus – direkt från himlen eller starkt ljus – för att sätta igång dessa hormonella processer. Att bära solglasögon konstant eller vistas inomhus hela dagarna kan därför hämma kroppens naturliga produktion av serotonin och D-vitamin, vilket i sin tur kan påverka både humör och immunförsvar negativt.

Så, förutom att använda terapeutiskt ljus på kroppen, är det också viktigt att låta ögonen få dagsljus – gärna på morgonen – för att ge kroppen rätt signaler. Att titta mot himlen i 10–30 minuter (utan att titta direkt på solen) kan vara tillräckligt för att sätta igång dessa biologiska kedjereaktioner.

Från spektrum till praktik – därför är infraröd lampa det vanligaste valet

De flesta som börjar med ljusterapi gör det med en infraröd lampa – och det är inte svårt att förstå varför. Infrarött ljus tränger som sagt längre in i kroppen än någon annan färg och används för att behandla allt från hudproblem till smärta och utmattning.

Kombination mellan synligt och osynligt rött ljus

När vi pratar om rött ljus och infrarött ljus handlar det om olika våglängder på ljusets spektrum. Vårt öga kan bara uppfatta en liten del av detta spektrum – det vi kallar synligt ljus, som ligger mellan cirka 400–700 nanometer (nm).

Rött ljus ligger i den övre delen av det synliga spektrumet, cirka 620–700 nm – det ser vi som ett rött sken från lampan.

Nära infrarött ljus (NIR) börjar precis utanför det synliga spektrumet, från cirka 700–1100 nm. Det kan vi inte se, men vi kan ofta känna det som värme.

Många terapeutiska lampor – inklusive den jag själv testar – kombinerar både synligt rött och osynligt infrarött ljus. Det är därför lampan lyser rött, men samtidigt sänder ut kraftfullt infrarött ljus som tränger djupare in i kroppen, ända ner till muskler, leder och ibland till och med inre organ. Jag köpte min lampa från Nutrilight.se Som jag kände var ett trovärdig sida.

När på dygnet bör man använda rött och infrarött ljus?

Det beror på vad du vill uppnå:

Kvällstid: För återhämtning, avslappning och bättre sömn. Ljuset stör inte melatoninproduktionen, utan kan snarare hjälpa den.

Dagtid: För cirkulation och lindring av stelhet eller smärta. Används ofta av idrottare för återhämtning.

Själv använder jag lampan på kvällen, för att ge kroppen ett lugnt avslut på dagen. Den varma känslan i huden, kombinerat med vetskapen om att cellerna får extra energi, känns som en form av inre laddning – utan koffein eller skärm.

Det finns flera sätt att använda ljuset

Det finns många olika former av rött och infrarött ljus gällande lampor:

Glödlampor med rött ljus – som värmelampor eller terapeutiska lampor.

Infraröda bastur – använder ofta mellan- och långvågigt infrarött ljus (MIR/FIR) som tränger djupt in i kroppen. Finns även bastu som har de andra ljusen också.

LED-paneler för hemmabruk – ofta med både rött och infrarött ljus i kombination.

Filtar, ansiktsmask, bälten – Anpassas för olika ändamål och behov.

Sängar eller madrasser med inbyggda infraröda element – används i vissa behandlingskliniker.

Villa du veta om andra frekvenser - ljudfrekvenser

Ljus är bara en del av bilden. Precis som ljus kan påverka oss genom våglängder, gör ljud detsamma – fast via vibrationer. Ljudfrekvenser kan lugna, stärka och till och med balansera nervsystemet.

Frågor och svar

Kan jag använda ljusterapi om jag har känslig hud?

Ja, det går bra! Börja långsamt och observera hur din hud reagerar. Grönt och rött ljus är särskilt skonsamma alternativ, och kan hjälpa vid känslig hud eller inflammatoriska tillstånd.

Hur länge ska man använda ljusterapi?

Tiden beror på vilket syfte du har, men generellt rekommenderas 10–30 minuter per session. För bästa resultat, använd det regelbundet, t.ex. dagligen eller ett par gånger i veckan.

Är ljusterapi säkert?

Ja, när det används på rätt sätt är ljusterapi helt säkert. Följ alltid rekommendationerna för hur länge och på vilket avstånd du bör använda ljuset, för att undvika överexponering.

Dessa frågor och svar fungerar bra för att stärka artikeln och ge läsarna en känsla av att ljusterapi är tillgängligt, säkert och effektivt om det används på rätt sätt.

Hur snabbt kan jag se resultat från ljusterapi?

Resultaten varierar beroende på vilken åkomma eller problem du behandlar. Vissa upplever förbättringar inom ett par dagar, medan det kan ta veckor för andra att se betydande förändringar, särskilt vid hudproblem eller smärtlindring.

Dela den här artikeln:

Summering

Ljus är inte längre något vi bara ser – det är något vi kan använda. När vi förstår dess språk, kan vi börja samarbeta med kroppen istället för att kämpa emot den. Det är inte magi – det är biologi. Och det börjar med att tända en lampa.

Källor

Reverse skin aging signs by red light photobiomodulation

Enligt en studie publicerad i Skin Research and Technology i juli 2023 undersöktes effekten av fotobiomodulation med rött ljus för att motverka tecken på hudåldrande. Studien involverade 20 friska kvinnor som använde en LED-mask med rött ljus (630 ± 10 nm) två gånger i veckan under tre månader. Resultaten visade på förbättringar i hudens fasthet, elasticitet, densitet och jämnhet, samt en minskning av rynkor och porer. Effekterna kvarstod i upp till en månad efter avslutad behandling.

Länk: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37522497/

“The effect of bright light therapy on major depressive disorder “Studien, publicerad i Asian Journal of Psychiatry 2024, är en systematisk översikt och metaanalys som undersöker ljusterapiens effekter på depressiva symtom. Den inkluderade 15 randomiserade kontrollerade studier med 883 deltagare. Resultaten visade att ljusterapi gav en måttlig förbättring av depressiva symtom (standardiserad medel-differens 0,48). Längre behandlingstider och högre daglig exponering för ljus (över 60 minuter) var associerade med bättre resultat. Studien tyder på att ljusterapi kan vara ett effektivt komplement till traditionella behandlingsmetoder för depression. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39067131/

LED-terapi vid hudvård: Effektivitet och tillämpningar

Enligt en studie publicerad i Skin Research and Technology i januari 2018, genomfördes en systematisk översikt av randomiserade kontrollerade studier som undersökte användningen av ljusemitterande dioder (LED) för att behandla olika hudtillstånd. Studien fann att LED-terapi var effektiv vid behandling av akne vulgaris, herpes simplex och zoster samt vid sårheling. Forskarna påpekade dock att flera av de inkluderade studierna hade små urvalsstorlekar och varierande behandlingsparametrar, vilket påpekade behovet av mer robusta studier för att bekräfta resultaten.

Länk: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29356026/

LED-terapi för hudbehandling: Systematisk översikt och metaanalys

Enligt en studie publicerad i Journal of Cosmetic and Laser Therapy i juli 2023, undersöktes effekterna av LED-behandling för hudvård genom en systematisk översikt och metaanalys. Studien inkluderade 31 artiklar och visade på positiva effekter av LED-terapi för olika hudtillstånd, inklusive akne, rynkor och sårläkning. Forskarna konstaterade att LED-terapi kan vara effektiv, men underströk behovet av mer forskning för att fastställa optimala behandlingsparametrar och långsiktiga resultat.

Länk: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36310510/

Fotobiomodulation för hudhälsa: En översikt

Enligt en översikt publicerad i International Journal of Molecular Sciences i april 2024, undersöktes effekterna av fotobiomodulation (PBM), som använder ljusbehandling med LED och laser, för hudvård. Studien visade att PBM kan hjälpa till att förbättra hudens läkning, öka kollagenproduktionen och minska inflammation. Författarna menade att PBM är ett lovande alternativ för hudbehandling utan att vara invasiv, men att mer forskning behövs för att hitta de bästa behandlingsmetoderna och för att förstå de långsiktiga effekterna.

Länk: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38674067/