Fri frakt över 500 kr Säker betalning med Klarna
Smärta i knät
FoS » Symptomskolan »
Ont i knät är ett vanligt problem som kan vara både smärtsamt och begränsande. Orsakerna till knäsmärta kan variera och inkludera skador, överansträngning, åldersrelaterade förändringar eller underliggande medicinska tillstånd. Att hantera knäsmärta kräver ofta förståelse för dess orsaker och lämpliga åtgärder för att minska obehaget och återfå rörligheten.
För vissa kan knäsmärta bero på skador som sträckningar, ligamentskador eller meniskskador, medan andra upplever smärta på grund av överanvändning vid idrott eller andra aktiviteter. Åldersrelaterade förändringar såsom artros kan också orsaka knäproblem, liksom underliggande medicinska tillstånd såsom reumatoid artrit eller infektioner. Att identifiera orsaken till smärtan är avgörande för att bestämma lämplig behandling och rehabilitering för att återställa knäets funktion och minska obehaget.
Vanliga symtom vid knäsmärta
Här är en lista på vanliga symtom som kan ge knäsmärta:
- Smärta: Smärtan kan variera från mild till svår och kan upplevas som en stickande, skarp eller molande smärta. Den kan vara lokaliserad till en specifik del av knät eller sprida sig till hela knät.
- Svullnad: Knät kan svullna upp på grund av vätskeansamling, vilket kan göra det svårt att böja eller sträcka på benet.
- Stegring av smärta vid belastning: Att böja, sträcka sig eller belasta knät kan öka smärtan.
- Knäppningar eller klickningar: Vissa människor kan höra ljud som knäppningar eller klickningar när de rör på knät, vilket ibland kan vara följt av smärta eller obehag.
- Begränsad rörlighet: Svårigheter att böja, sträcka eller röra knät normalt kan vara ett vanligt symtom vid knäsmärta.
Instabilitet: Det kan kännas som att knät kan hoppa ur led eller ge vika, särskilt vid belastning eller under olika aktiviteter.
Notera är att dessa symtom kan variera från person till person, och en individuell bedömning är viktig för att fastställa en korrekt diagnos och lämplig behandling. Om du upplever ihållande eller svåra symtom är det klokt att konsultera en naprapat för utvärdering, behandling och vägledning.
Olika typer av smärta i knät
Här är några olika typer av smärta i knät:
- Skarp och plötslig smärta: En snabbt uppkommen och intensiv smärta, ofta relaterad till akut skada som ligamentskador eller frakturer.
- Dov och molande smärta: En konstant och gradvis ökande smärta som kan vara kopplad till inflammatoriska tillstånd, som artros eller bursit.
- Stickande eller brännande smärta: En smärta som känns som stickningar, bränningar eller nervsmärta, kan vara kopplad till nervkompression eller nervskador.
- Värkande smärta: En allmän värkande känsla i knät kan ofta kopplas till överanvändning eller överbelastning av muskler eller leder.
- Ostabilt eller hoppande smärta: En känsla av instabilitet eller att knät ”hoppar ur led” kan orsaka intermitterande smärta och svårigheter med rörlighet.
- Tryckande eller pressande smärta: En känsla av tryck eller tyngd i knät, ibland relaterat till svullnad eller överbelastning av lederna.
Varje typ av smärta kan ha olika orsaker och kräva olika behandlingsmetoder. Att identifiera den specifika typen av smärta är viktigt för att få rätt behandling och lindra obehaget.
Vanliga orsaker till att man får ont i knät
Här är några vanliga orsaker till smärta i knät:
- Repetativ belastning & Överbelastning
Upprepade belastningar från idrott eller tunga aktiviteter kan leda till överbelastning, vilket resulterar i smärta och skador, inklusive inflammation och mer allvarliga tillstånd som patellarseninflammation. - Besvär från ländrygg, höft och bäcken
Problemen i ländryggen, höften eller bäckenet kan orsaka knäsmärta. Till exempel kan diskbråck eller artros i höften påverka och orsaka smärta i knäet. Obalans i bäckenet kan också påverka knäets biomekanik och leda till överbelastning. - Instabilitet i knäleden | Svaga muskler
Försvagade muskler kring knät kan orsaka instabilitet, vilket resulterar i smärta, svullnad och minskad stabilitet. Muskelförstärkning är viktig för att behandla och minska obehaget. - Åldersrelaterade förändringar: Åldrande kan medföra artros eller degeneration av brosket, vilket resulterar i smärta och stelhet i knäna.
- Slemsäcksinflammation | Bursit
Bursit innebär inflammation av en vätskefylld säck som minskar friktionen i lederna. När bursan är inflammerad orsakar det smärta, svullnad och nedsatt rörlighet i knät. - Nervskador
Skador på nerverna i knäområdet kan orsaka smärta, domningar eller stickningar i knäet och längs benet. Identifiering och behandling av dessa är viktigt för att hantera knäsmärta. - Trauman | Frakturer, Luxationer, Brosk- och Ligamentskador
Skador som sträckningar, ligamentskador eller meniskskador kan orsaka knäsmärta efter olyckor, trauma eller idrottsaktiviteter.
Att identifiera den specifika orsaken till knäsmärta är viktigt för att få rätt behandling och rehabilitering för att lindra smärtan och återfå normal funktion i knäna.
Om du upplever smärta i knät och har något av följande symtom, är det viktigt att omedelbart kontakta din vårdcentral, en öppen jourmottagning eller akutmottagning
Plötslig svullnad: Om knät plötsligt svullnar upp dramatiskt kan det vara ett tecken på en skada, som en ligamentskada eller en blödning inuti knät.
Kraftig smärta: Om smärtan är kraftig och plötslig, särskilt om den inte går att lindra med vila, is och höjning av knät.
Oförmåga att bära vikt: Om du inte kan stödja eller belasta knät eller om det känns instabilt när du försöker stå eller gå.
Tydliga deformationer: Om knät ser onormalt ut eller om du märker en deformation eller förskjutning i knäleden.
Nedsatt känsel eller domningar: Om du upplever domningar eller känselbortfall runt knät eller längs benet.
Feber och rodnad: Om det finns tecken på infektion såsom feber, rodnad, värme eller svullnad som sträcker sig bortom själva knät.
Historia av trauma: Om smärtan följer efter ett trauma, en olycka eller en skada.
Dessa symtom kan indikera allvarliga tillstånd som ligamentskador, benbrott, ledinfektioner eller andra akuta problem som kräver omedelbar medicinsk bedömning och behandling. Sök omedelbart vård om du upplever något av dessa symtom tillsammans med smärta i knät för att få en korrekt diagnos och lämplig behandling.
Löparknä | Iliotibialbandsyndrom (ITBS)
Löparknä, även känt som iliotibialbandsyndrom (ITBS), är en vanlig överbelastningsskada som påverkar löpare och individer som utför aktiviteter som involverar upprepade knäböjningar och sträckningar. Det orsakas vanligtvis av irritation eller inflammation i det iliotibiala bandet, en struktur som löper längs utsidan av låret från höften till knät. Denna skada är inte uteslutande för löpare utan kan också påverka personer som utför andra typer av aktiviteter som belastar knäna
Riskfaktorer inkluderar:
- Överansträngning
- Att springa i lutningar eller på ojämnt underlag
- Dålig löpstil och teknik
- Felaktiga skor.
Behandlingen kan innefatta vila, stretching, styrketräning för balanserad muskelstyrka och ibland korrigerande åtgärder för löpstil. Ibland kan besvär med löparknä kräva behandling av en naprapat för att få vägledning och lämpliga övningar för att återhämta sig och förhindra framtida skador. Det är viktigt att gradvis öka träningsintensiteten för att undvika återkommande skador.
Artros i knät
Artros uppstår vanligtvis när ledbrosk bryts ned med tiden. Det kan bero på åldrande, tidigare skador på knät, överanvändning av leden eller genetiska faktorer. För att förebygga artros är det viktigt att upprätthålla en hälsosam vikt, undvika överbelastning av leden, träna regelbundet för att stärka musklerna runt knät och undvika skador.
Behandlingen för artros innefattar vanligtvis smärtlindring och förbättring av rörlighet genom olika metoder. Det kan inkludera träning för att stärka musklerna, viktkontroll för att minska belastningen på leden, fysioterapi för att förbättra rörligheten, antiinflammatoriska läkemedel för att minska smärta och svullnad samt i vissa fall kirurgiska ingrepp såsom ledprotes. Att anpassa aktiviteter för att undvika överansträngning och använda hjälpmedel som knäskydd eller kryckor kan också vara en del av behandlingen.
Hur undersöker man smärta i knät?
Vid en knäundersökningen fokuserar naprapaten på att fastställa den exakta orsaken för att skapa en anpassad behandlings- och rehabiliteringsplan.
Vid det första besöket görs en noggrann bedömning av symtom, medicinsk historia, livsstil samt aktiviteter. Anamnesen samlar information om patientens smärtintensitet, debut, karaktär av smärta och tidigare skador.
Genom en hands-on approach inom manuell medicin bedöms spända muskler och kroppens dysfunktioner. En detaljerad fysisk undersökning anpassas efter symtom, inklusive rörlighet, styrka och specifika tester. Innan behandling är det viktigt att utesluta allvarligare tillstånd som meniskskador, ligamentskador eller andra komplexa diagnoser.
En knäundersökning kan omfatta olika tester och tekniker för att bedöma olika hälsomässiga aspekter i området.
- Ländrygg, höft och bäcken: Vid undersökningen är det avgörande att först utesluta att smärtan i knät inte härstammar från ländryggen, höften eller bäckenet.
- Inspektion av hållningen: Hållningen inspekteras för att identifiera eventuella samband med dina besvär.
- Minskad rörlighet eller instabilitet i knälleden: Tester används för att bedöma om det finns begränsningar i rörligheten eller tecken på instabilitet i knäleden. Samtidigt utvärderas muskelstyrkan och eventuella avvikelser i muskelaktivitet för att få en övergripande bild av knäledens tillstånd.
- Överansträngda eller försvagade muskler: Muskelstyrka och eventuell försvagning bedöms genom tester som identifierar överansträngda muskler och avvikelser i muskelfunktionen.
- Nervsträckstester: Används för att identifiera eventuella nerver som kan vara påverkade och orsaka smärta eller obehag i knäområdet.
- Ligament- och meniskskador: Tester utförs för att bedöma eventuella skador på ligament eller menisker i knäleden. Detta kan inkludera tester för att identifiera instabilitet eller specifika tecken på skador i dessa vävnader.
- Pålagringar eller förslitningar i leden: Ultraljud och andra tester kan användas för att upptäcka pålagringar eller förslitningar i knäleden. Ibland kan det också vara nödvändigt att genomföra en röntgenundersökning för att få en mer detaljerad bedömning av eventuella förändringar i leden.
- Slemsäcksinflammation: Undersökning av området utförs för att upptäcka tecken på slemsäcksinflammation eller andra inflammatoriska tillstånd, vilka vid förekomst kan minska rörligheten.
Denna heltäckande undersökning, tillsammans med medicinsk historik, är central för att fastställa en exakt diagnos. Naprapaten strävar inte bara efter att lindra symtomen utan även att behandla den underliggande orsaken för optimal effektivitet.
Behandling av knäsmärta
Naprapaten fokuserar på att behandla smärta i knät genom att normalisera nervsystemets funktion. Det inkluderar mobilisering eller justering av stela leder, muskelbehandling och medicinsk akupunktur. Baserat på patientens behov väljs den mest passande behandlingsmetoden för att lindra smärtan i knät och förbättra patientens tillstånd.
Behandlingsplanen kan också inkludera stressreducerande aktiviteter, träningsövningar samt råd om sömn, kost och motion för att förebygga framtida besvär.
Vanliga behandlingsmetoder innefattar:
- Elektrisk nervstimulering (TENS)
- Värmebehandling
- Massage, triggerpunktsbehandling och dry needling
- Nerv- och/eller ledmobilisering eller manipulation av knäled, höftled och ländrygg.
- Stretching och rehabiliteringsträning
- Ergonomiska råd
- Laserterapi och stötvågsbehandling
Behandlingen skräddarsys efter patientens behov för att minska smärtan och förbättra den övergripande hälsan och välbefinnandet.
Självhjälp vid smärta i knät
Självhjälp vid knäsmärta kan inkludera flera enkla åtgärder:
Vila och aktivitetsbegränsning: Minska på belastande aktiviteter som kan förvärra smärtan. Vila kan bidra till att lindra obehaget och ge knät möjlighet att läka.
Kylning: Applicera is eller en kylpåse på det smärtande området för att minska svullnad och inflammation.
Höjning: Se till att hålla knät höjt när du sitter eller ligger ned. Detta hjälper till att minska svullnad.
Kompression: Använd en elastisk binda eller knästöd för att ge stöd och minska rörelseomfånget för att undvika ytterligare skador.
Styrketräning och stretching: Genomför lämpliga övningar för att stärka musklerna runt knät och förbättra rörligheten.
Smärtstillande medel: Vid behov kan receptfria smärtstillande medel användas för att lindra obehaget, men det är viktigt att använda dem enligt anvisningar och rådgöra med en läkare om användning under längre perioder.
Konsultation med naprapat: Vid ihållande smärta eller om symtomen förvärras, är det viktigt att kontakta en naprapat för en grundligare bedömning och eventuell medicinsk intervention.
Här är några enkla övningar att börja med för att lindra smärtan i knät
1. Benböj:
Stå med fötterna något bredare än höftbrett isär. Håll ryggen rak och titta rakt fram.
Armarna kan hållas utsträckta framför dig, böjda i armbågarna eller placeras på höfterna för balans.
Sänk kroppen genom att böja knäna och höften samtidigt som du långsamt sjunker neråt som om du skulle sätta dig på en osynlig stol.
Se till att knäna inte förs över tårna, utan att de förblir i linje med tårna eller något bakom dem.
Gå ner så långt som är bekvämt för dig, eller tills låren är parallella med marken, om det är möjligt utan att kompromissa med god form.
Pressa sedan ifrån med hälar för att återgå till startpositionen genom att sträcka på benen.
Upprepa övningen i 8-12 repetitioner.
Om du är nybörjare eller har några hälsoproblem är det klokt att börja med ett mindre antal repetitioner och gradvis öka när du blir starkare och mer bekant med övningen.
2. Benspark med gummiband
- Fäst gummibandet runt vristen på ena benet och fäst det andra änden till en fast punkt (ev. stolsben)
Stå med det stödjande benet (där bandet är fastsatt) och håll dig i balans med något stadigt, som en stolrygg eller en vägg för stabilitet.
Placera andra benet bredvid det stödjande benet.- Upprepa rörelsen och fokusera på att använda sätesmusklerna för att utföra övningen.Börja med att långsamt lyfta det fria benet bakåt och utåt, sträckande gummibandet samtidigt.
Håll kvar en kort stund i den högsta positionen där du upplever en bra kontraktion i sätesmusklerna. - Återgå långsamt till startpositionen med kontroll
3. Utfall
- Stå upp med rak rygg och fötterna i höftbredd isär. Placera händerna på höfterna eller håll dem vid sidorna för balans.
- Ta ett stort steg framåt med ena foten och sänk kroppen neråt genom att böja båda knäna tills det bakre knät nästan nuddar marken. Se till att främre knäet förblir över fotleden och inte går förbi tårna. Håll överkroppen rak och undvik att luta dig för långt framåt eller bakåt.
- Pressa ifrån med främre foten för att återvända till startpositionen.
- Upprepa övningen med andra benet.
Kom ihåg att göra övningarna med kontroll och utan att orsaka smärta. Om smärtan ökar under övningen, sluta genast och rådgör med en naprapat för en mer anpassad behandlingsplan.